onsdag, februari 7

JAG HAR EN RIKTIG PAPPI, min historia del1

Ugglan, som är en doftlampa, låg i en div-låda som jag ropade in på Hebergs auktioner.

Jag har en riktig pappi,
en som vill vara min. 
Det är han och jag på bilderna i berlocken 
...som varit min mammas.


Smycket fick mamma av farmor vill jag minnas att hon berättat.
Det är förresten så himla mycket jag vill minnas, 
så himla många...
historier, människor, nära och kära och djur. 
och frågor som jag inte kan få några svar på,
inte av henne iallafall.


3 månader gammal,
sedan dess har jag haft en riktig pappa.
Det har jag alltid vetat,
att han var på riktigt 
men när jag var närmre sju fick jag mitt första syskon 
och då även reda på att jag hade en biopappa.
Näää, ingen sån man går på bio med
utan en biologisk,
en sån som man delar lite av sitt dna med.


 

Jag minns det nästan som igår,
vad jag hade på mig och hur jag plötsligt blev någon annan.
Min historia förändrades och det var så mycket jag undrade som jag inte vågade fråga,
p.g.a. vill inte göra någon ledsen.
så det blev lite grann locket på.

Jag fick fler syskon 
men det var inte förrän mamma blev riktigt sjuk en gång 
som de också fick veta,
att jag liksom även hade en annan pappafigur, 
en som jag fortfarande inte har träffat eller ens sett på bild
och jag har faktiskt ingen större lust heller.



Strax före förra julen, alltså 2016
fick jag en vänförfrågan av en man
Super skumt tyckte jag till en början, vem är det här???
med en tecknad profilbild och allt
men med ett efternamn som ringde i en klocka.

Det här känner jag igen.
Jag tryckte på godkänn 
något senare fick jag ett 
Hej! vad kul...
det var Lennart som är min mammas kusin.
ja, han är inte bara mammas kusin utan även släktforskare :)

fortsättning följer...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar